Ett hårt skalbaggeskal
Du läser väl detta någongång.
Jag blev som i en Kent låt, ett hårt ogenomträngligt skalbaggeskal kall/tom och utan känslor, men jag var mycket mer. Jag var den som inte ville ge upp, den som blundade och hoppades på mer, den som stängde in allt i ett rum för att aldrig se det igen. Det var inte lätt men jag höll fast och vägrade släppa taget trots din vilda vilja att bryta dig loss.
Ville verkligen mer, men till slut sa det stopp kunde inte tänka klart och allt blev väldigt mycket. Det mörka rummet som jag slängde in allt blev för fullt. Fick helt enkelt inte plats för mer. Där stod jag precis som i den där låten tom, hård och blank och glömde bort vem jag var. Du kommer säkert inte förstå men jag kunde inte vara kvar. Jag var tumlad och torr för det fanns inga tårar att ge dig förän nu.
Nu känner jag igen och jag saknar det, alla minnen har jag kvar.
Minnen som kommer finnas där för resten av livet.
Kan inte säga mer än att jag är ledsen för allt,
och jag hoppas du mår bra.
Jag blev som i en Kent låt, ett hårt ogenomträngligt skalbaggeskal kall/tom och utan känslor, men jag var mycket mer. Jag var den som inte ville ge upp, den som blundade och hoppades på mer, den som stängde in allt i ett rum för att aldrig se det igen. Det var inte lätt men jag höll fast och vägrade släppa taget trots din vilda vilja att bryta dig loss.
Ville verkligen mer, men till slut sa det stopp kunde inte tänka klart och allt blev väldigt mycket. Det mörka rummet som jag slängde in allt blev för fullt. Fick helt enkelt inte plats för mer. Där stod jag precis som i den där låten tom, hård och blank och glömde bort vem jag var. Du kommer säkert inte förstå men jag kunde inte vara kvar. Jag var tumlad och torr för det fanns inga tårar att ge dig förän nu.
Nu känner jag igen och jag saknar det, alla minnen har jag kvar.
Minnen som kommer finnas där för resten av livet.
Kan inte säga mer än att jag är ledsen för allt,
och jag hoppas du mår bra.
Kommentarer
Trackback