Sjuveckor kvar!
Fick veta igår att jag får göra entré Arvika Festivalen iår igen, helt fantastiskt att de låter mig komma tillbaka år på år. Jag måste ändå bjuda på nåt bra när jag väl är där, har förstått att många av mina vänner uppskattar mitt jobb när jag är där och det är alltid kul när människor blir glada över det lilla man kan ge känner jag då.
Däremot ska det bli intessant att se arbetstiderna och om man får jobba på banden man vill se och hur man ska undan fly när man väl står där jag tänker främst på Kent, Håkan Hellström, Hellacopters, Interpol, Kooks, Familjen.. säkert en massa götta som jag inte kommer på i skrivande stund.
Hur som helst, nu när man ändå är klar för att jobba så börjar nästa uppdrag att roffa åt sig jobbet som dj på torsdagkvällen eftersom danne my brother in crime bara kommer att medverka under en av festivalens dagar. Det giget hade varit en tempo höjare för festivalens besökare och för mig och danne. Efter erfarenhet så vet man att galet fulla festivalbesökare dansar som tokar till välkända hits på dansgolvet och vi har en del ess i rockärmen.
Återkommer med mer info om jag står där och mixar plattor i sommar, lär väl få veta det i juni eller så.
Vi säger så.
Lyssna på: The Fume - Get off the dancefloor
The Berndt - Sveriges Artic Monkeys?
Jag fortsätter hylla band som står utan kontrakt..
Denna gången riktar jag ljuset mot ungdomarna i The Berndt från Göteborg.
Det första som slog mig när jag bara läste bandnamnet var att detta måste vara riktigt uselt men efter att kollat upp dem insåg jag att här fanns det riktigt grymma shouts och snygga gitarr plock och riff som senare bara blev bättre och bättre för varje lyssning. En laddad energivåg och är det närmaste ett svenskt band blir Artic Monkeys är känslorna som de ger mig när musiken strömmar ut ur lurarna. För detta känns på något sätt typiskt brittiskt och det enda som egentligen saknas är den tydliga engelska accenten. Men Emil Lundins rispiga röst är riktigt schysst, den räcker långt och lämnar saknad efter mer..
Hade The Berndt varit från de brittiska öarna, hade de suttit där med ett fett kontrakt, roat sig med att åka runt på sjukt stora festivaler världen runt precis som ungtupparna i Artic Monkeys som är i samma ålder som The Berndt.
Kanske skulle musiken inte funka i Sverige, vad vet jag? Och det är synd.
Lyssna på: The Berndt - Walked The Future
Kusowsky - Popeufori
"Du river och du sliter i min själ var dag"
Det är så det känns när man lyssnar på detta såkallde göteborgsband. För de rullar i lurarna så gott som varje dag i veckan. Och det sätter sig..
Ända sedan jag hörde deras demo med "Dansa" har jag följt deras resa, som bara blir bättre och bättre om du frågar mig. Man kan som närmaste referens säga att Kusowsky är ett småländskt Håkan Hellström men det steget är ändå för långt att gå, för Kusowsky står på egna ben och är definitvit inte någon ripp off.
En av de senaste låtarna "Själv" är ett riktigt uppåt tjack. Jag ser Kuswosky framför mig på en festivalscen i sommar där solen steker och där indiekidsen i randiga tröjor hoppar upp och ner i ett galet popeufori..
Kusowsky står utan ett bolag i ryggen och jag tror och hoppas att det är något på gång för dessa killar. Jag tror popsverige behöver "Dansa" i sommar.
Lyssna på: Kusowsky - Johnny
Panic At The Disco - Pretty Odd
Jag vet redan vad folk tycker när jag tar upp denna ungdomsångvält från Kalifornien. Många tänker åh nej amerikansk high school rock eller emo, åh jag vet att de är en stor hype kring dessa blott 20 åriga killar och att den stora radiovågen har hakat på. Men detta är inte ett traditionellt "Emoband" eller såkallad "Amerikansk High School" band.
Förra albumet innehöll mycket och var en svår smält skiva att ta till sig. Långa texter och långa titlar konstiga fills, rock blandat med electro och en massa gud vet vad. Nästan ett år efter att jag haft förra albumet "A Fever You Can't Sweat Out" hemma så hamnade den på radio i Sverige och som alla vet, radio ställer till det och många väljer bort och säger; - Jag lyssnar inte kommersiellt. Jag är också en av dem, ibland.
Nya skivan däremot börjar med en ännu större singel än vad första singeln "I write sin not tragedies" på förra albumet någonsin kan mäta sig med, Nine in the afternoon som är riktigt catchig och drivande historia men bådar det gott? Båda ja och nej säger jag. Ibland önskar man att man tillhörde den lilla skaran som satt på alla guldkornen.
På Pretty Odd är syret något lättare att ta in, det är mer rak pop men framförallt inte enkel pop och lutar mer åt Beatles möter Rokoko som i sin tur stundtals möter musikal. Jag får även vibbar av tidiga motown som möter den södra amerikanska landsbygdens country. Panic At The Disco är svåra att placera in i ett fack eller genre men helheten faller på plats efter hel del lyssnade precis som på "A Fever You Can't Sweat Out"
Ta dig genom musik historien med Pretty Odd för den är annorlunda, och lyssna framför allt på godbitarna som Nine In The Afternoon, That Green Gentle Man (Things Have Changed), Behind The Sea, She Had The World för att nämna några.
Lyssna på: Panic At The Disco - That Green Gentle Man (Things Have Changed)
FC St Pauli
Allsvenskan är igång, Superettan ligger bara två veckor bort. Nu börjar våren!
Har länge kollat in FC St. Pauli i tyska div 2 och länge funderat på att köpa en tröja för att supporta detta coola lag. För visst är det schysst när supporter föreningen har en döskalle som logga. Nu ska det fan beställas!
Lyssna på: Panic At The Disco - Pretty Odd (Album)