Go Sadness

Shout out louds turnépremiär var efterlängtad. Ända sedan jag såg dem på Roskilde förra året har suktat efter att få dansa galet till de gamla hitsen som de slog igenom med för ca 4 år sedan.Nya skivan Our il wills är en svår lyssnad historia som börjar ta sig nu efter många gångers lyssnade. Det märks att det var längesen de spelat tillsammans, framförallt på de nya låtarna och att Adam emellanåt letar efter texterna i huvudet som han missar då och då.

Men med låtar som Please Please Please, The Comeback, Very Loud och nya Impossible, Parents Livingroom och slutligen Tonight I have to leave it känns dom svårslagna!  När Shout out louds blivit varma i kläderna, vill jag ha min dos igen, då tror jag det kommer koka i lokalerna. Jag hade gärna sett att de börjat köra Go Sadness som avslutning på deras konserter då jag anser att det varit en perfekt avslutning, vilket jag tycker blir även i detta inlägg så..

"Go Sadness"

- - - - - - - - - - - -

Efter önskemålska jag även berätta om förbandet. Nervous Nellie som dom valt att kalla sig har hittat sin inspiration från den amerikanska folkrocken. Det växlar mellan grötig inte sägande country och där mellansnacken saknar mål överhuvudtaget, det tredje låten de drar igång är faktiskt bra och jag kan inte låta bli att små skratta för mig själv när jag tittar på den oinsprerande basisten som så hårt försöker likna Julian Cassablancas.

Under förbandet och Shout out louds är det en kille i publiken ganska storväxt, som tar för sig. Han skriker han stångas och är allmänt störande, mig bjöd han på öl, jag tackade nej. Jerry bjöd han på ilska - Jerry var förberedd för mord och 20 år på kumla.

Lyssna på: Shout out Louds - Impossible