Bloodrush through my vains

Ibland så vet inte jag varför jag ens existerar och just nu
så skulle jag så gärna vilja ha en pistol en kula, och ja jag vet att man inte
får skriva sånt men jag gör det ändå. Den frustration som rinner igenom
mina vener är på väg att brista och spruta ut över mattan.

Ibland känns allt bara meningslöst, och idag allt pga ett pass, en annan nationalitet.
Jag som förut va ganska stolt att va den jag är stolt över att bära mitt pass
från det landet som min mamma kommer ifrån, där jag är född. Men idag
vill jag bara pissa på skiten, byta medborgarskap över en natt.

Nu vill jag bara tårka tårarna som sitter fastklistrade och ta första bästa
flyg till glasgow och kolla på taking back sunday som det var bestämt..
men det kommer aldrig hända.

Bra helg, jippi
Me, my gun and my alcohol
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback